radda_alefjall_huvud001.png

Startsida Förenings styrelse Föreningsinformation Bli medlem Kontakta oss

Ekonomi

Vi har valt att beskriva olika möjliga ekonomiska effekter mycket förenklat vid vindkraftsetablering utifrån olika intressen och möjligheter. Det är ingen heltäckande och exakt beskrivning eftersom vi rör oss på en föränderlig marknad där pengar, bidrag och politik kan spela större roll än regionala och globala värderingar.

Det är inte så enkelt så att man kan beskriva det i termer av säljare och köpare. Penningflödet löper även diagonalt mellan olika kunder och monetära förvaltningar där förnekade och svårbevisade förluster sker i det turbulenta kölvattnet efter jakten på pengar.

När verksamheten påstås bedrivas för miljöns bästa så betraktas all kritik per automatik som miljöfientlig.

Ett förenklat exempel:

En markägare som arrenderar ut mark för ett vindkraftverk till ett vindkraftsbolag tjänar ca 150.000 kr per år i 35 år. Vinsten investeras i traktorer, maskiner och annan verksamhet för att den beskattningsbara inkomsten skall bli så liten som möjligt. Vindkraftsbolaget sätter upp ett vindkraftverk som kostar ca 35.000.000 kr.

  • Vindkraftsbolaget sätter upp ett vindkraftsverk som kostar 35.000.000 kr.
  • Vindkraftsbolaget finansierar köpet med hjälp av vinstintresserade spekulanter.
  • Vindkraftsbolaget administrerar vindkraftverket och tar hand om 70 % av vinsten.
  • Vindkraftsbolaget investerar successivt i nya projekt för att beskattningen skall … osv.

En annan markägare vill stycka av sin tomt till sin dotter som vill bygga ett hus på tomten och flytta dit med man och barn. Familjen har en gemensam beskattningsbar årsinkomst på 600.000 kr. Problemet är att de inte får något byggnadslov eftersom tomten ligger för nära ett vindkraftverk.

En tredje markägare vill sälja sin fastighet men försäljningsvärdet har sjunkit med flera hundratusentals kronor eftersom fastigheten ligger nära ett vindkraftverk.

Den utvinningsbara energin/vinsten mellan två likadana vindkraftverk som är exponerade för olika vindförhållande är enorm! När årsmedelvinden ökar från 6,5 m/s till 10,5 m/s så ökar energiutvinningen/vinsten med 400 %!

Vi tror att vi vet varför man ändå placerar vindkraftverk där det blåser dåligt. Ni kan säkert räkna ut det själva. Men att påstå att det skulle vara på grund av kortsiktiga snabba vinstintressen skulle troligen förnekas.

  • Finns det något intresse av att tillverka så billig elektricitet som möjligt för konsumenterna?
  • Vilka riskkapitalbolag kommer att förvalta ”Sveriges” vindkraftverk?
  • Vem tar kontrollen över vindkraftverken och vart tar pengarna vägen?

Vi vill naturligtvis hjälpa Tyskland att lösa sitt kommande energiunderskott med ”ren” elektricitet. Men det skall inte vara på bekostnad av vår fina landskapsmiljö och genom ”smutsig” hantering. 

Subventionerad vindkraft - blogginlägg

Vindkraftverk vid Egby på Öland. Den 18 oktober skedde demonstrationer på många platser i Sverige emot den tokiga vindkraftsutbyggnaden som pågår i vårt land. Jag har inget emot vindkraft men den måste klara av att stå på egna ben utan kostsamma subventioner som drabbar kunderna/elkonsumenterna och staten, därmed också välfärden.

Det märkliga är ju att många tror att vi ersätter ”smutsig” elkraft med dessa vindkraftverk. Faktum är att Sverige har en till ca 95 procent koldioxid fri elkraftproduktion. Först och främst vattenkraft och kärnkraft men även en hel del elkraft produceras också vid våra industrier som t.ex. Södra Cell i Mönsterås. Med andra ord så minskar inte koldioxidutsläppen i Sverige för att vi bygger mängder av vindkraftverk, de kostar bara mer för skattebetalarna och elkunderna.

las_mer-2.png

Baggböleri, idag?

Uttrycket ”baggböleri” kommer från Baggböle sågverk i Västerbotten som i slutet av 1800-talet stal skog av bönderna. Uttrycket har användes sedan när livegna bönder lockades eller tvingades lämna ifrån sig skog och andra naturresurser till välskräddade herrar från skogsbolagen. Styrkta av fin konjak med bortlagda titlar skrevs bindande papper på; markförvärv, arrenden, avverkningsrätter och köpeavtal för stora jord och skogsbruksfastigheter. Helt okunniga om framtida konsekvenser. Men, så stora pengar hade bönderna aldrig sett, en tusenlapp, och ovikt dessutom. Och jobb skulle det ju bli. Skogsbolagen startade avverkningar på avverkningar allteftersom gårdar köptes. Bönderna fick kal-avverka av sina egna skiften för en ersättning som många gånger bara räckte till nya selar och kälkar till hästen.

las_mer-2.png


anf_pil_upp2.jpg

 

 

rt-data.png Copyright © Alefjälls Narturskyddsförening 2014