LJUD
En historia får inleda ljudavsnittet.
Fröken frågar Kalle som sitter längst bak i klassrummet om han har pallat äpplen hos fru Andersson.
Kalle svarar att han inte kan höra vad fröken säger för att det hörs så dåligt till hans plats.
Då föreslår fröken att de skall byta plats.
Kalle ställer sig vid katedern och fröken sätter sig på Kalles stol.
Kalle frågar vad fröken gjorde på höskullen tillsammans med Adam.
Fröken svarar att Kalle har rätt. Det hörs väldigt dåligt till Kalles plats i klassrummet.
Man hör vad man vill höra.
Människor har olika upplevelser av olika sorters ljud.
Musiksmak, motorljud, fåglars läten mm.
Människor har olika upplevelser av olika sorters ljud vid olika tillfällen.
När man skall sova, när man dansar, när man är på konsert, när man ser på en
motortävling osv.
Människor har olika upplevelser av ljudvolymer vid samma tillfälle.
Den som valt att gå på motortävlingen eller rockkonserten upplever inte ljudet på samma sätt som den som ofrivilligt utsätts för ljudet.
Människor har olika upplevelser av samma ljud vid olika tillfällen.
Pappersprassel eller högljudd publikmedverkan stör ingen rockgala eller fotbollsfest. Pappersprassel eller hostande kan störa upplevelsen av en finstämd bioupplevelse eller ett lågmält konsertframträdande.
Människor förväntar sig att olika miljöer skall bjuda på olika ljudupplevelser.
Vi blir inte förvånade om vi hör en bil på en väg, ett tåg på en järnväg eller en fågel i skogen. Vi blir förvånade om vi hör en porlande bäck i staden, ett vattenfall på havet och tranor på kontoret.
Människor har en likhet när det gäller ljud.
Vi vill kunna stänga av, sänka eller undvika en ljudkälla som vi upplever som störande, enformig eller disharmonisk.
Ett vindkraftverk är en industrianläggning som förutom elektricitet genererar ett buller som är lika högt som ljudet från en motorsåg = 100 dB(A).
Denna bullermattan kan komma att drabba ett flera kvadratkilometer stort område där det är extremt tyst = 30 dB(A). Skillnaden i ljudstyrka mellan 30 dB(A) och 100 dB(A) är inte 3 gånger högre som man skulle kunna tro.
Det är ett 30 gånger högre ljud!
LJUD FRÅN VINDKRAFTVERK
I filmen på Naturvårdsverkets hemsida beskriver vindkraftsljud, när vi hör det samt hur ljudet påverkas av olika vindförhållanden. Den handlar också om vad ljud är och vad som menas med lågfrekvent ljud.
Eja Pedersen, doktor i miljömedicin medverkar i filmen. Eja är författare till Vindvals rapport Människors upplevelse av ljud från vindkraftverk.
ARBETSMILJÖVERKETS BULLERTERMOMETER
Allt oönskat ljud kallas för buller. Det kan vara ljud som ”bara” är störande eller ljud som är skadligt för hörseln. Att ta bort eller minska bulle är lönsamt. Ju säkrare och mer hälsosam miljön är, desto mindre är risken att drabbas av kostnader för bullerskador, olyckor och boende som inte orkar jobba med full kapacitet på sina marker. För en bra ljudmiljö krävs att man arbetar förebyggande, regelbundet och långsiktigt med bullerfrågorna.
TYST OMRÅDE I VÄSTRA GÖTALAND
Rapporten visar möjliga tysta områden i Västra Götalands län. Tystnad, eller frihet från buller, har definierats som ett område där ljudnivån från mänskliga aktiviteter är högst 30 dBA. Mer än hälften av länets yta är fortfarande inte påverkat av buller från järnvägar, vägar eller flygplatser. Genom att vi nu vet var dessa områden finns, kan vi ta hänsyn till dem vid planering och vid lokalisering av bullrande varksamheter. Områden som används för rekreation, och där naturupplevelsen är betydelsefull, är särskilt viktiga att skydda. Rapporten visar kartor med sådana områden tillsammans med bullerspridning.
(På sidan 14, karta 4 framgår tydligt att område C har en unik tystnad.)
Underlaget till rapporten är framtagen av Ingemansson Technology AB på uppdrag av Länsstyrelsen.
Förutom Länsstyrelsen har också Vägverket, Luftfartsverket och Banverket bidragit med medel.
.png){kind=small}
BULLERMATTA ÖVER ALEFJÄLL
På följande bilaga kan man utläsa ljudnivåer "översatt" till vardagsljud. En mycket intressant jämnförelse.
EGNA LJUDMÄTNINGAR
Med denna kartläggning vill vi försöka att visa hur ljudbruset avtar i förhållandet till avståndet till en tätort.
Mätningarna är gjorda en vindstilla eftermiddag.
BULLER FRÅN VINDKRAFT
En viktig fråga i samband med tillstånds- och anmälningsärenden för nya vindkraftverk är hur höga ljudnivåer som får förekomma. Därför har vi här samlat information och Naturvårdsverkets vägledning om beräkning, mätning och riktvärden för ljud från vindkraft.
”I områden för friluftsliv där en låg bullernivå utgör en viktig kvalitet och naturliga ljud dominerar, bör ljudet inte heller överskrida 35 dBA. Det handlar om sådana friluftsområden där inget påtagligt störande buller från till exempel fordonstrafik eller skjutbanor förekommer och det bör framgå av kommunens översiktsplan (enligt plan- och bygglagen) att kommunen anser att området ska ha en låg ljudnivå.”
LJUDUPPLEVELSE MATS E. NILSSON
Att ett ljud inte är störande innebär ju inte nödvändigtvis att det är behagligt, det vill
säga att det är ett önskat ljud. Man kan säga att frånvaro av störning är ett nödvändigt
men inte tillräckligt villkor för att ljud skall upplevas som behagliga.
UPPLEVD LJUDMILJÖ I STADSNÄRA GRÖNOMRÅDEN OCH STADSPARKER - STOCKHOLMS UNIVERSITET
Föreliggande rapport utgör en delrapportering i ett större projekt inom myndigheternas arbete med att utvärdera och utveckla mått, mätetal och inventeringsmetod för ljudkvalitet i natur- och kulturmiljöer. Rapporten bygger på information erhållen via svaren på frågeformulär som naturmiljö- och parkbesökare har avgivit.
Frågeformulärsundersökningen och rapporten har utförts och utarbetats av Mats E. Nilsson och Birgitta Berglund, Psykologiska institutionen i Stockholms Universitet, på uppdrag av samverkansgruppen1.
